J A G   Ä R   H E M M A ! 

 

Bästa resan i mitt liv, är det första jag vill säga. Under de två veckorna jag har varit iväg har jag fått uppleva mer än jag någonsin hade kunnat drömma om och jag har fått träffa de mest galna och underbara personerna. Det är verkligen häftigt att man kan lära känna varandra så pass bra på så kort tid. Bilderna här ovan är från de första dagarna på resan längs med vägen. Bilarna blev verkligen som ett andra hem och ett väldigt bra sätt att lära känna varandra på, för vi har verkligen tillbringat mycket tid i bilarna. Över 4000 km har vi färdats på två veckor och det genom de mest storslagna landskapen man kan tänka sig. Jag hade alldrig trott att två veckor kan förändra en som människa och få en att inse vad man vill göra i livet. Det är så många som är vilsna och inte vet vad de vill göra, men att en resa kan förändra det, det är så häftigt. Själv har jag bara blivit ännu säkrare på att fotografering är något som jag verkligen vill ta med mig genom livet och kanske till och med kunna försörja mig på. Själva resandet och USA är nästan det jag har blivit mest sugen på och vill bara få mer av. Nu har jag dessutom ett helt gäng med likasinnade människor som kanske vill följa med mig... Hur fantastiskt är inte det? Jag är så taggad på livet efter den här resan och jag vill bara ha mer minnen och äventyr att fylla det med. 

 

Just nu är jag dock väldigt trött och lite tom känslomässigt. Det var ett vemodigt farväl av alla när vi lämnade in bilarna på Avis uthyrning. Tårarna bara rann ner för kinderna på flera stycken av oss och det förstärkte bara alla känslor ännu mer. När jag sitter här och skriver kan jag dock inte sluta le och förundras över hur man kan få så starka band på så kort tid. Det är en mäktig känsla! Efter avskedet var det som att all energi försvann och den låååånga resan hem väntade. För min flyggrupp gick resan väldigt bra och vi var hemma i Sverige när vi skulle. För de andra gick det inte lika bra och jag tror att de kom hem ca ett dygn försent... Just nu är jag väldigt glad att jag fick de flygtiderna jag fick. Kroppen har sakta men säkert börjat ställa in sig med rätt dygnsryttm igen efter en lång natts sömn. Tror jag har sovit ca 14 timmar... Galet skönt efter att ha varit vaken i mer än 24 timmar dygnet innan. Av någon konstig anledning gick det inte att sova mer än 30 min i sträck på flyget. Filmer har jag alltså sett några stycken under de två 11 timmars flygresorna tur och retur mellan London och LA. 

 

Idag har jag inte hunnit med så mycket annat än att bara packa om min väska, för imorgon åker jag till Frankrike. Vi ska åka bil till Paris och sedan vidare till Normandie. Det blir att sova hela vägen i bilen för min del... Resandet fortsätter alltså och jag är faktiskt galet taggad trots tröttheten. Datorn hänger såklart med, så jag hoppas att jag hinner med att redigera en del USA-bilder och även uppdatera er med Frankrike-bilder. Haaaaade!