Detta var något av det häftigaste naturfenomen jag har varit med om. Blodmåne och supermåne på samma gång! Det var dock blodmånen som var enklast att urskilja... Vid sådana här tillfällen önskar man att man hade haft ett maffigt tele på 300-400mm, då hade bilderna allt blivit fräcka. Enkelt var det dock inte att fota månen måst jag säga, det var en hel del rattande innan jag fick till det och många bilder blev oskarpa på grund av för lång slutartid och därav rörelseoskärpa. Det var en speciell känsla att gå upp kl.04.00 och kik ut genom fönstret för att se en måne som var påväg att skifta färg... 2033 ska jag helt klart vara bättre förberedd!