Nyss tagit studenten? Vet du inte vad du vill göra i vinter? Älskar du att åka skidor?
Fortsätt läsa så kanske allt känns lite klarare i huvudet efteråt…

 

Utbildningen

Jag har gått steg 1 med den norske skidskole (DNS) nere i Bad Gastein. Jag hittade utbildningen genom en annons STS Alpresor gjorde på Facebook. Det var även genom dem som jag bokade kursen sedan. Efter att du har blivit godkänd blir du diplomerad skidinstruktör med licens för nybörjare, barn och vuxna. DNS är godkända av ISIA, vilket innebär att man kan söka jobb som steg 1 instruktör världen över. Det kursen innehöll var boende på hotell under en vecka, halvpension (frukost och middag), liftkort 6 dagar och själva utbildningen med norska instruktörer. Detta mot en kostnad på ca 9000 kr, om jag minns rätt.

Under kursen var det mycket teknik och utveckling av sin egen skidåkning, vilket jag tyckte var väldigt nyttigt och lärorikt. Jag utvecklade verkligen min skidåkning under veckan! Stort plus! Ett minus var att all teori var på kvällarna och då var man ofta helt slutkörd efter en hel dags skidåkning. Personligen tror jag att jag slumrade till mer än en gång under föreläsningarna. Detta kan dock ha berott på att vi festade vissa nätter också… Det hör ju till kan jag tycka! Det hade inte skadat om utbildningen hade varit ett par dagar längre och att teorin hade varit på dagtid istället. Jag upplever det lite som att det försökte trycka ihop allt på så kort tid som möjligt. Utöver detta var det väldigt mycket pedagogik och lek. Kanske lite för mycket… Vi hade väldigt kul och fick många övningar i bagaget, dock arbetade inte österrikarna riktigt på samma “larviga” nivå som norrmännen. Det var mer seriösa på skidskolan där jag arbetade sedan, det var fokus på skidåkningen och inte leken.

Själva utbildningen var bra i sig och jag hade jättekul under veckan utbildningen hölls, dock rekommenderar jag inte att gå den norska utbildningen om man vill jobba utanför Norden. I Bad Gastein hade DNS bra kontakt med den lokala skidskolan och många av oss fick jobb på grund av det. Av vad jag har fått höra i efterhand så är det inte lika enkelt att få jobb på andra platser i världen och i många fall behöver man ha en högre behörighet.

Från utbildning till att faktiskt jobba

Hade jag fått välja i efterhand så hade jag gått den österrikiska utbildningen Anwärter med SBSSV. Även om den är dyrare så känns det som att man får en bättre utbildning och kommer att ha det enklare med att komma in i jobbet. Mina kollegor som gått denna kurs hade en behagligare upplevelse, eftersom de hade bättre koll på hur österrikarna ville att vi skulle jobba. Anwärter väger tyngre än Steg 1 och det känns som att de fokuserar mer på teknik och att lära ut teknik. DNS fokuserade väldigt mycket på att barnen skulle ha kul och gjorde allt till en lek, men kopplade inte riktigt allt till teknik och vissa övningar saknade syfte. I Österrike ska barnen faktiskt lära sig något och de jobbar på ett helt annat sätt. Dock kan jag säga att österrikarna inte alls är lika bra på just den pedagogiska biten och att få ihop lek med teknik. Nu när jag tänker på det i efterhand är den där balansgången väldigt svår.

När vi sökte jobb på skidskolan Schneesportschule Gastein så fick vi åka uttagning och visa att vi faktiskt kunde åka skidor. (Det hade inte varit de kraven på oss under utbildningen) Gissa om det var nervöst!? Under kursen hade vi egentligen inte blivit bedömda på vår skidåkning även om vi kört mycket teknik. Nu var det endast skidåkningen de utgick ifrån när det rekryterade instruktörer. Det kändes ju extra bra att man fick jobbet och att de tyckte att man faktiskt kunde åka skidor. Det var först när vi hade rutingenomgång och lite introduktion som de kollade vad vi kunde för övningar och om vi visste syftet med dem. Vi fick också en liten handbok på tyska med övningar och och i vilken ordning barnen skulle lära sig saker. Detta hade vi inte fått lära oss överhuvudtaget under kursveckan. Det hade dock de som gått Anwärter fått lära sig. Där du väljer att gå kursen, se till att det är i det landet du kommer jobba sen. Jag tyckte synd om mina svenska kollegor som inte kunde tyska… Det var många av dem som fick sina små utskällningar för att det inte kunde rutinen ordentligt.

Sedan drog högsäsongen igång och vi kastades in i skarpt läge. Självklart hamnade vi tjejer i det så kallade “kinderland” med de små barnen som aldrig åkt skidor tidigare. De första tre veckorna var det fullständig kaos och min roomie fick världens utskällning av föräldrarna till barnen i hennes grupp, eftersom hennes ungar var små djävular med horn inför henne och små oskyldiga änglar inför sina föräldrar. Detta var inget vi fick lära oss att hantera under kursen… Min poäng är att det verkligen är en helt annan sak att faktiskt jobba med barn än att utbilda dig med dina kompisar som försökskaniner. Barn är nyckfulla och har livlig fantasi. Jag tror att det var min tredje jobbvecka som jag hade två barn under den sista dagen och innan lunch hade den ena kissat ner sig och den andra somnat och vägrade vakna. Hahah bra jobbat Olivia! Detta vidare till den största skillnaden från att jobba i norden till att jobba i Österrike. Det är heldagar från 10.00 till 15.00 som gäller för barnen i den österrikiska skidskolan med lunch på en timme. Alltså kan man säga att vi instruktörer agerar dagisfröknar och äter lunch med barnen och allt som hör därtill. Man borde verkligen få bättre betalt! Det är alltså heldag eller en privatlektion på två timmar som gäller för barnen. Det negativa med detta är att barnen inte alltid orkar med dagen och blir trötta mot slutet. Positivt är dock att det finns tid till teknik innan lunch och att praktisera den på ett roligt sätt efter lunch. Det underbara i allt kaos är att man får lära känna barnen på ett helt annat sätt än om man hade haft dem på en privatlektion i bara två timmar. Det blir så mycket mer personligt på det här sättet.  

Ett så kallat “Organiserat kaos” är en bra beskrivelse av hur österrikarna jobbar, i alla fall i Bad Gastein. I början av veckan känns det som att det är totalkaos och att barnen aldrig kommer lära sig, men i slutet av veckan har det ordnat upp sig och rutinen sitter. Det är därför jag ändå älskar att jobba som skidinstruktör i Alperna. Tänk er att du ändå får åka skidor varje dag och lära ut det du älskar att göra. Sedan att se dina elever förbättra sig och bli bättre tack vare dig, det är en mäktig känsla. Du får jobba utomhus och anpassa dig efter naturens lagar. Alla de vackra vyer som blir din vardag är ganska overkliga egentligen! Kan jag rekommendera att man utbildar sig till skidinstruktör? ABSOLUT!